dante

I natt kom du till mig. Jag vaknade straxt efter midnatt och kände små händer på min höft,
som att du skulle klättra över mig och lägga dig på din plats brevid mig i sängen.
Min lilla pojke!
Jag lever med ett levande barn och ett ängelbarn!
Hur gör man det?... är det det jag måste lära mig...

I övrigt går det framåt, allt går liksom framåt, faser byter av varandra och livet förändras.
Det som är jobbigt nu är att inte bli förstådd, om jag berättar en smula så kan ingen såklart
förstå men jag orkar inte berätta mer.
Och kampen om ljuset måste gå vidare!
Jag får försöka hitta ett sätt att hantera det!

Kampen om ljuset! / Mama