dante

Idag träffade Dante sina kusiner och besökte brandstationen där det var öppet hus. Sedan väntade mysig fika i Alby friluftsområde. Dante mår trots allt ganska bra, hostar lite mycket, har lite sämre aptit och är lite tröttare än vanligt men förutom det märks inte så mycket.

Hemma lagade jag baconpasta som Dante har "tjatat" om senaste dygnet.

Tvättade hans små händer efter maten...


Läste någonstans att det inte är så bra att sörja i förväg men det går inte att hålla tillbaka. Otroligt tungt och sorgligt.

Dante är så full av liv och förhoppningsvis ovetande om vad som väntar.




Vilken absurd resa...




- Godnatt, Dante!

- Godnatt, pappa!






David

En dag i augusti fick Dante följa med storasyster Agnes till förskolan. Det tyckte han var superskoj.






Att Dante med största sannolikhet aldrig kommer få börja på någon förskola...
...är något som får en att bli riktigt ledsen. Usch!



-Är du våran köttbulle?, frågar pappa.
-Nääe! Mammas köttbulle!, säger Dante.




pappa

...eller kanske grusiga ögon.

Det känns som om jag inte har sovit på 3 år.





Dante passar på och tar en liten lur i skrindan på Q84.



David

Sitter vid datorn och tittar på bilder, dummaste man kan göra om man inte vill gråta hela tiden. Denna bild får mej att bli ledsen varje gång...






Den här bilden är gladare.





David

Idag var vi på Astrid (Jag, Lisa och Dante) och fick se bilderna från den senaste MR-undersökningen som gjordes i fredags ( 1:a oktober). Dante var inte med oss , han var med på sångstunden och lekte med syrrorna nere på lekterapin. Alla tumörerna har vuxit, många har blivit dubbelt så stora, nya metastaser både i ryggmärgskanalen och i hjärnan. Ringde och pratade med våran präst.


Det här blir tungt...




Pappa David