Änglar
Igår lämnade lilla Albert vår jord.
Mina varmaste tankar till hans fina familj.
Ännu en liten kämpe som somnar in.
Oerhört ledsamt och sorgligt.
David
Ååå nu då?
Har varit på affärn flera ggr och kommit hem utan smör och utan fil.
Dante du brukade alltid påminna mig. -måtte det..... köpa mööör, måtte det!
Med fingret upp! Påminna och ta hand om mamma brukade du göra.
Vet du vad Agnes sa i går i bilen. Mamma jag ska gifta mig. Med Manboy, Kaspar ( fr förra dagiset) Milton ( fr nya dagiset, Dante och så Leo. ( barn till pappas kompis som bor i stan).
Visst lever vi här utan dig. Men vi saknar dig!!!!!! Jag önskar så att du var här hos oss och var med oss varje dag!Agnes har din pojkdocka/ skrattdockan som har tappat sin skrattdosa i ryggen. Den heter Dante nu mer och får följa med vart hon än går. Till dagis varje dag och i sängen om kvällen. Är jag ledsen så kommer Agnes med Dante-dockan så jag kan få en kram för Du är med oss varje dag Dante! Som docka eller i våra hjärtan.
Agnes - var så ledsen här om dagen- Jag saaaaaknar riktiga Dante! I sommar då vill jag leka med honom!
Å vad jag önskar jag kunde säga ja till det min prinsessa.
Snart är det dagis för mig, Agnes och Dante (dockan).
/ Mamma LIsa
Jag saknar dig Dante!
När en dag håret föll så åkte vi till Diana min kompis som är så duktig på allt det där med skönhet o sånt. Hon klippte Dante och han blev så nöjd och fin! Diana stylade till lite tuppkam och Dante kände sig som en liten tuffing. Jag är så glad att Diana insisterade om att ha kvar så Dante kunde ha lite frisyr. Vi sa at vi får raka om resten åker om några dagar. För att det inte skulle klia på honom när håret föll. Han hann aldrig tappa allt hår och det var så fint att kunna klappa på han huvud, efter då han lämnat oss. Det kändes precis som vanligt även fast kroppen gjorde tecken på att förändras. Jag saknar dig, min son så enormt!Önskar du var här så jag fick ta dig i min famn, lägga min kind mot din lena kind. Jag vet att du är med mig, jag känner din närvaro ofta, älskling! Din Mamma
Ständig saknad
pappa, mamma och agnes
Dantes födelsedag
Idag är det din födelsedag.
För 3 år sedan visade du barnmorskorna hur man gör entré.
Det är många här som gärna hade ätit tårta med dig.
Tänk om vi fick vara tillsammans, om så bara för en stund.
Stora bamsekramar från storasyster Agnes, mamma och pappa
Två tunga månader
Nu har det gått 2 månader sedan du somnade in i mammas famn.
Längtar efter dig
I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.
I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.
Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
- min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.
Siv Andersson
pappa, mamma o agnes
Gosamosa
Mmmyyysitt!!
pappa
-Goo mollon, jag har sovit gott! Du är så finovacker!
lisa
Vi önskar er en fridfull jul med mycket kärlek!
Vart tog du vägen?
pappa
Dec. 14, 2010
Sitter här och tänker på dig, tittar på dina fina bilder, och mitt hjärta slits itu.
Minns när du var liten, och ännu inte kunde gå, bara krypa runt i gräset.
Inom dig fanns så mycket energi, vilja och kämpaglöd då du försökte nå och få tag på bollen som rullade framför dig.
Jag grät då och och jag gråter nu.
Innan du hann få tag på bollen där på lekplatsen kom det alltid någon och rullade bort den från dig, men med orubblig vilja kröp du efter den, ända tills du plötsligt tröttnade och gav upp. Likt ditt fina, korta liv.
Förbi svepte en sorglig förnimmelse av ödet som väntade dig.
Trots all god vilja, strävan och kamp sparkade någon elak kraft livets boll bort från dig, ända tills du inte längre orkade jaga den.
pappa
Dante vid ratten!
Nu börjar det
Resten av livet. Alla dagar som ska gås igenom. Får höra försök till tröst från nära: De ska ju gås igenom...... dagarna. Idag är det Lucia, igår var det mammas födelsedag, snart är det jul o nyår. Ja de ska gås igenom alla dagarna. Varenda eviga dag ska vaknas o gås igenom utan Dante! Som en kniv som skär in i mitt öppna bröst!Som ett stenblock som släppts på mitt huvud. Idag blev jag skonad, av klockan som inte ringde... jag o agnes missade Lucia. Jag slapp se alla familjer samlade på dagis! Tack Gud för din barmhärtighet.
Tänk att en del av befolkningen går runt med knivar i bröstet eller stenblock på huvudet och andra går precis som vanligt till sina sysslor. O någon lägger huvudet på sne med sin matkasse ihanden o säger ja det ska gås igenom, alla dagarn, o går vidare utan sin kniv i bröstet hem till sin familj o lagar sin mat. Det är ingens fel det är bara så det är. Någon mamma som också har en kniv i bröstet sa att hon saknar Sorgbandet. Så människor runt omkring kunde se o ta lite extra hänsyn till oss som har ont. Hon hade tidigare samma dag blivit häcklad i Icakön av ngn utan kniv i bröstet som tyckte det gick för långsamt. Då hon berättade att jag har en kniv i mitt bröst för mitt barn har dött, bad så klart kvinnan om ursäkt och gick förhoppningsvis hem o var lite nöjd över sin situation som just varit tråkig men nu i jämförelse var ganska bra. Ett sorgeband som visar att jag kan tyvärr inte tänka klart för jag har ett stenblock av sorg på mitt huvud alla mina dagar.
Mamma i sorg
Dec. 8, 2010
Idag var det urnsättning. Jättefint.
Vinterregnbåge och allt.
Inatt blir det en månad sedan Dante lämnade oss.
David och Lisa
Dec. 3, 2010
Psalm 906
Alltför omöjlig att fånga, alltför kort och underbar, själva kärleken och skapelsen var budskapet du bar.
Som en vindil genom luften, som en fjäril flyger bort, som en viskning hörs bland bergen blev ditt liv här alltför kort.
Som ett solsken genom mörkret, som en saga kom och gick, som en gryning ovan molnen var den enda tid du fick;
det kom änglar dig till mötes, tyst togs andan ur ditt bröst, under tusen fåglars stämmor gjordes sommaren till höst.
Som en havsbris över ytan, som en smekning på min kind, som ett månsken genom natten var ditt liv här som en vind:
alltför omöjlig att fånga, alltför kort och underbar, själva kärleken och skapelsen var budskapet du bar.
Text: Gunilla Stjerngren
Nov. 23, 2010
mamma och pappa
.
Alla är välkomna till minnesstunden.
Anmälan till Fonus 08-709 84 09 senast tisdag 23 november.
Fars dag
Inga tassande små fötter på morgonen.
Inget: "Pappa, jag måtte ha klädell, du måtte jelpa mej."
Inget: "Jag har sovit Gott!"
Kära, fina Dante, min härliga, glada son!
Jag är så oerhört stolt över dig och glad att du fick höra det innan du lämnade oss.
Det är, och har varit, en stor ära att vara din pappa.
Din glädje du spred kring dig, trots din sjukdom.
Varje dag nya bus, upplevelser och äventyr.
Din envishet och bestämdhet.
Du ville inte bara ge upp utan att få visa världen vem du är.
I fredags hälsade jag, farmor och Agnes på dig i Storkällan men det vet du ju redan.
På måndag kommer jag dit och pratar med dig.
Pappa
...
Annonsen publiceras i DN söndag 14 november.
Vid eventuella frågor ring Fonus Farsta 08-709 84 09.
Barn är välkomna.
David och Lisa