dante

pappa

Sitter här och tänker på dig, tittar på dina fina bilder, och mitt hjärta slits itu. 

Minns när du var liten, och ännu inte kunde gå, bara krypa runt i gräset.

Inom dig fanns så mycket energi, vilja och kämpaglöd då du försökte nå och få tag på bollen som rullade framför dig.

Jag grät då och och jag gråter nu.

Innan du hann få tag på bollen där på lekplatsen kom det alltid någon och rullade bort den från dig, men med orubblig vilja kröp du efter den, ända tills du plötsligt tröttnade och gav upp. Likt ditt fina, korta liv.

Förbi svepte en sorglig förnimmelse av ödet som väntade dig.

Trots all god vilja, strävan och kamp sparkade någon elak kraft livets boll bort från dig, ända tills du inte längre orkade jaga den.



pappa

Resten av livet. Alla dagar som ska gås igenom. Får höra försök till tröst från nära: De ska ju gås igenom...... dagarna. Idag är det Lucia, igår var det mammas födelsedag, snart är det jul o nyår. Ja de ska gås igenom alla dagarna. Varenda eviga dag ska vaknas o gås igenom utan Dante! Som en kniv som skär in i mitt öppna bröst!Som ett stenblock som släppts på mitt huvud. Idag blev jag skonad, av klockan som inte ringde... jag o agnes missade Lucia. Jag slapp se alla familjer samlade på dagis! Tack Gud för din barmhärtighet. 

Tänk att en del av befolkningen går runt med knivar i bröstet eller stenblock på huvudet och andra går precis som vanligt till sina sysslor. O någon lägger huvudet på sne med sin matkasse ihanden o säger ja det ska gås igenom, alla dagarn, o går vidare utan sin kniv i bröstet hem till sin familj o lagar sin mat. Det är ingens fel det är bara så det är. Någon mamma som också har en kniv i bröstet sa att hon saknar Sorgbandet. Så människor runt omkring kunde se o ta lite extra hänsyn till oss som har ont. Hon hade tidigare samma dag blivit häcklad i Icakön av ngn utan kniv i bröstet som tyckte det gick för långsamt. Då hon berättade att jag har en kniv i mitt bröst för mitt barn har dött, bad så klart kvinnan om ursäkt och gick förhoppningsvis hem o var lite nöjd över sin situation som just varit tråkig men nu i jämförelse var ganska bra. Ett sorgeband som visar att jag kan tyvärr inte tänka klart för jag har ett stenblock av sorg på mitt huvud alla mina dagar.


Mamma i sorg

Idag var det urnsättning. Jättefint.

Vinterregnbåge och allt.







Inatt blir det en månad sedan Dante lämnade oss.






David och Lisa